Min Ironmanresa – the true story

Det är en detalj i min Ironmanresa som jag länge velat berätta. En liten underbar twist som gjorde resan extra galen, underbar och minnesvärd.

Det var någon gång i slutet av juli eller i början av augusti i år som Team Svensson, dvs triathlonradarparet Helena och Roger, bestämde sig för att göra något helt annat och INTE cykla, simma eller springa.
Vi skulle gå ut på stan!
En promenad. Kanske rent av joina Stockholmarna i ett glas rosé och sedan äta middag.

Vi gick till mysiga och populära Mälarpaviljongen. Det blev champagne och jag bjöd. Solen glittrade i Riddarfjärden och värmde så där magiskt som den bara kan göra under en svensk högsommarkväll.
Vi båda blickade mot stadshuset där vi precis varit och kikat på startplatsen för Stockholm triathlon och så var trisnacket igång igen.
Som vanligt.

– Kan vi prata om något annat än triathlon, utbrister jag och utmanar med att tillägga, jag tror att vi skulle vara som ett gift gammalt par som upptäcker att de inte har någonting gemensamt när barnen flyttar ut – om vi skulle lägga av med triathlon!

– Nej, vi har massor av annat att prata om, svarar Roger och skrattar.

– Vad då? Är du säker på det, trilskas jag och Roger blir tyst. Helt tyst, en lång stund.
Han tar en liten sipp på den ljuvliga champagnen ser på mig över glasets kant och i ögonen ser jag att han nu tänker utmana mig.
Kul! Det gillar jag!!!

– Jag har funderat länge på det här om jag skulle vilja ha fler barn och ställt mig frågan om det skulle vara kul att få ett till. Och svaret på det är ett solklart ja och jag kan inte tänka mig någon annan att få ett barn med än dig. Så jag undrar om du vill köpa ett hus med mig och skaffa ett barn?

Ungefär så så han. Fast ännu mer fantastiskt. Och jag är inte den som blir tyst men nu blev jag helt mållös och hade jag inte suttit ner så hade mina knän vikt sig.
Underbara galna Roger!
Och jag som är precis 40 år fyllda och vill man ha barn då handlar det om att sätta igång nu! Precis nu!
Och vad svarar jag?

– Älskling vad underbart, men då kan jag ju inte göra Ironman!!

Och det var den tanken (som självklart inte var avgörande, mer ett internt skämt) som fick Roger att vända upp och ned på Ironmans reseagent Nirvana och en vecka före start snacka till sig en startplats till mig. Och dyrt blev det och jag fick bara ett par timmar på mig att bestämma mig.
Det var omöjligt att säga nej!

Och nu kära vänner! Nu väntar vi vår Ironbaby. Vi fem ska bli sex och min 19-åriga son ska bli storebror till en pytteliten bebis om allt går bra! Jösses!! Jag – Team Svensson är i vecka 15. Jag börjar bli lite tjock och vi är superlyckliga! Och såklart finns det mycket mer att skriva ....

Tacksamhet, skridskor & springglädje

Knastret från froststela löv. Den kittlande känslan när förmiddagens första tappra solstrålar når ansiktet. Så välbehövligt. Så stärkande. Känner stor tacksamhet att få tassa lite, lite försiktigt efter nästan fyra veckors sjukvila.

 

Det kommer att bli en hel del mil på det här sättet under jul.

Mina barn har kikat lite undrande på mig när jag kväll efter kväll har legat i soffan med bara nästippen skymtandes ovanför filtkanten. De är inte vana att sig mig zappa fram och tillbaka på tv:n.
Jag har haft noll röst under två veckor och endast lite hest väs under en tredje vecka.

Fortfarande blir rösten lite ansträngd om jag håller låda på mitt vanliga intensiva vis men nu blir jag inte tokanfådd av att ta mig upp för en trappa eller köra ett varv med dammsugaren hemma. Äntligen!! Jag har gått här hemma och klagat över hur jag LÄNGTAT efter att komma ut, få lite rörelse i kroppen och så igår var det dags.

Roger och jag rotade fram långfärdsskridskor, skid-tights och ullunderställ. Än ligger inte isen i skärgården men på Östermalms IP inne i stan där finns en 400 metersbana där långfärdsskridskor är lämpliga att använda.

På lite ovana ben gav vi oss iväg och avverkade varv på varv. Snart kunde vi slappna av och hitta in i en bättre teknik. Skridskor är suverän rump-träning!! Och ryggen hade fått sig bra träning konstaterade jag i morse när jag klev ur sängen.

Varm choklad, musik i högtalarna, eldar och lagom mycket folk. Och SOL!!!

I morse startade jag dagen med en halv frukost, en tallrik Verum hälsofil, lite müsli toppat med valnötter och sedan .... uuuut i skogen! Försiktigt, rädd att pulsen skulle skena och signalera att kroppen inte helt är återställd från den segaste virusattacken på länge men jo då! Pulsen reagerade lagom. Känslan var lite gnisslig, lite tung men för varje kilometer lättade det mer och mer.

En stor tacksamhet infann sig. Åh vad jag BEHÖVER det här. Jag behöver få komma ut i skogen, se havet, bli bländad av vintersolen. Och i samma takt som jag springer växer sig orken större, glädjen infinner sig och bort försvinner de dystra, lite hängiga tankarna som handlat om vintertrötthet, decembermörker, julsstress ... De är nu helt väck och jag skrattar åt hur barnenkelt symtomen går att behandla.

Vacker vinterlöpning.

Här är min önskelista

Jag är hemma. Semestern var underbar men jag är sjukt sjuk: Stämbandsinflammation och kan endast väsa fram svårtolkade stavelser. Därför kan jag till hundra procent gå inför julklappshoppande och kan passa på att komponera min egen lilla önskelista.

1. Träningsresa till Playitas
Det här är nummer ett på min önskelista, så är det bara. Trots att jag precis har avnjutit en underbar semester. En vecka triathlon och lite sol och värme – kan inte bli bättre.

2. Terrängsko
Inov8 trailroc, 1400 kr. Inte bara snygga. Detta är en sko som har fått högt betyg i tester och är en lätt terrängsko med en sula som fungerar bra både på lite hårdare grusvägar och på mjukare stigar. Här aldrig haft en särskild sko för terräng. Det är verkligen välbehövligt.

3. Långärmad träningströja
Salomon EXO Sensift Motion , 899 kr. Välsittande tröja från Salomon som sägs ge stöd åt överkroppen. Den här typen av plagg har man verkligen nytta av i Sverige, i skidspåret, under löppasset, på vintern eller på sommaren i till exempel kajaken.

 

4. Halvdag på Yasuragi
Kvällsbesök med bad och middag 1150 kr. Det här är mitt favoritställe. Så rofyllt, så välgörande, och vackert med all betong, pooler och naturmaterial. De senaste gångerna jag besökt det japanska badet har varit under sommarmånaden när barn är välkomna under Yasuargi Kids, nu skulle jag vilja uppleva tystnaden i det tysta tvagningsrummet och bara njuta av en spegelblank bassäng.

5. Selfiestick
Kostar mellan 199-499 kr. Vad är en träningsbloggare utan selfietick? Tror att jag skulle kunna ta en hel del roliga bilder med en sånt här litet verktyg.