Bra vecka ger mersmak

Jag summerar 10 timmar på träningssaldot den här veckan. Det ger mersmak. Den haltande känslan börjar ge vika och vägen framåt börjar synas allt tydligare ju mer dimman lättar. Jag vet var jag är, vart jag är på väg och ungefär hur jag ska komma dit – Ironman Kalmar 2016!

 

Det är inte helt lätt att både hålla tekniken och ta en sim selfie ...

Vaknar upp till en blåsig adventsmorgon och kliver ur sängen nöjd med känslan efter gårdagens långpass, 14 km. Benen och kroppen känns helt ok och natten tycks ha givit bra med återhämtning. Dessvärre får jag inte njuta av att tända adventsljusstaken eller en fin adventsstjärna. Allt sånt ligger nedpackat i väntan på att vårt nya hus ska bli färdigt ... och så är ingen av de stora barnen hemma, bara lilla bebisen, så du blir mamman lite slapp och tränar som en galning istället. Men innan kvällen är här ska det bli en smula julstämning.

Jag var ovanligt trög i starten igår när jag skulle ute och springa. Först tyckte jag att Edith inte riktigt var i form för att jag skulle lämna hemmet och sedan blev jag hungrig och behövde äta och så där höll jag på tills jag insåg att det bara vara en knapp timmes dagsljus kvar under dagen och jag kstade mig iväg. I regnet.

Det visade sig sedan på kvällen att Edith fått sin försa tand så det förklarade varför hon inte kändes helt nöjd men hon sov gott i vagnen under regnskyddet medan jag var ute och tuggade.

14 km kändes fantastiskt bra. Löpstyrkan börjar smyga tillbaka och jag håller numera en bra känsla åtminstone 10 km.
Dessvärre märker jag att även jag blivit påverkad av de överfall som hänt i löpspåren. När mörkret föll blev jag ordentligt stressad och hoppade högt av minsta prassel ... och som bekant så prasslar det ganska frekvent i en skog ... Rädslan tog udden av njutningen men på det stora hela så var jag nöjd när jag klampade in lerig och blöt i hallen med ett stort leende på läpparna.

Just nu sitter jag och njuter efter veckans enda simpass. Jag kör lite längre serier just nu och ser alltid till att simma en del av passet med paddlar för att bygga simstyrka. Numera så anser jag att 2000 m är minimum under ett pass. Och mängden gör skillnad. Och Garminklockan satt på och spelade in passet åt mig. Har av någon anledning börjat studera tränignssiffror som en riktig nörd ... har inte uppfört mig så tidigare. Vi får väl se vart det slutar!