Springa med löpvagn – Bugaboo Runner

Som att äta kakan och ha den kvar! Jag har investerat i ett löpchassi till vår fina vagn, Bugaboo Runner som är en helt ny modell på marknaden. Jag har avverkat två pass och det har gått fantastiskt bra.

 

8 km i dagsljus och därefter en smula löpstyrka. Kan det bli bättre?

Jag är redan supernöjd med mitt senaste köp: Bugaboo Runner, en renodlad löpvagn med stor luftpumpade hjul, lätt och enkel att springa med. Jag har i och för sig ingen erfarenhet av andra löpvagnar men jag hade förväntat mig att det skulle kännas betydligt tyngre att skjuta en vagn framför sig under löprundan.

Med den här vagnen så känns det plötsligt som jag har fått möjlighet att behålla en del av det liv som betydde så mycket för mig innan Ediths ankomst och som jag räknat med att avstå från ett tag i och med beslutet att bli mamma på nytt. Att kunna ge sig ut och springa utan att vara beroende av att någon annan tar hand om lilltjejen ger en fantastisk frihetskänsla. När jag dessutom kunde konstatera att löpkänslan dessutom var betydlig lättare med vagn än jag förväntat då jublade jag inombords – såååå fantastiskt. Att Edith dessutom får sova ute i friska luften och vaggas i en vagn gör ju det hela inte sämre. Hon sover så gott och vaknar med ett stort leende, pigg, utvilad och doftar frisk luft om kinderna. Precis så ska små barn ha det!

Bugaboo Runner är utrustad med fotbroms och handbroms. Handtaget är justerbart i höjd och försedd med en säkerhetsrem som träs över ena handleden. Det justerbara handtaget gör det möjlig att ställa in en lämplig höjd. Jag känner mig bekväm med att ha det ungefär i höfthöjd så att armen hamnar i naturlig vinkel, avslappnade axlar och jag kan bara lägga en lätt hand på handtaget och skjuta vagnen framför mig med hjälp av kraften från höften. På så sätt finns det dessutom utrymme för den andra armen att pendla ovanför handtaget och jag tycker det känns bäst att springa nära vagnen med med upprätt hållning.
Jag upplever att det är inga problem att ta den steglängd jag vill med den här vagnen. Det finns gott om utrymme och fötterna slår inte i.

Vagnen är lätt men måste tryckas ned för att svänga. Och det är nog lika bra. Man vill inte att en vagn med ett barn i plötsligt kan svänga ut i trafiken om man råkar styra den åt fel håll.

Säkerhetsremmen känns som ett måste och jag vill absolut hålla ett öga på underlaget så den inte kör ner i något håll i asfalten. Edith sitter eller ligger fastspänd med fempunktsbälte, vänd mot mig så hon slipper fartvinden.
Jag har inga klagomål på modellen, som jag tänkt att använda till lugna distanspas och långpass, än så länge och nu längtar Roger och jag till helgen när vi ska ta vår först gemensamma löptur sedan november!