Vad vore vi utan sociala medier?

Socialt stöd, pepp och hjälp till självkontroll. Visst är det så att vi träningsbloggare skulle logga ett helt annorlunda träningsresultat utan våra sociala medier.

Det var inte länge sedan jag köpte min Garmin, en GPS-klocka som kan mäta varje pass, puls, sträcka och en massa annat som jag inte har lärt mig än. Innan Garmin kom in i mitt liv sprang jag på känsla och slängde ett öga på klockan innan jag gick ut genom ytterdörren, stängde, låste och sen kollade jag igen när jag kommit hem och svalnat en smula. Min runda som jag alltid antagit som en 5 kilometersrunda visade sig vara 5,9 km, med rätt instrument att mäta längden och då var ju plötsligt min vanliga 25 min inte alls så dåliga längre.

I dag har jag full koll på varje löppass, längd, tempo och jag har lärt mig vilken puls som jag bör ligga på om jag ska utvecklas som löpare. och jag har väldigt svårt att tänka mig ett pass utan den där klockan på armen.

Och nu är det snart ett år sedan som jag lite hastigt och lustigt, mest som ett test, snickrade ihop den här bloggen för att börja föra dagbok över min egen träning.
Om jag gör en snabb utvärdering av effekten av bloggandet och vad jag känner för det som blir resultatet ganska slående:

Utan Body Joy-bloggen vore jag ingen triathlon-Helena. I alla fall inte så mycket som jag har blivit nu. Utan bloggen så kanske jag inte skulle träna fullt så mycket som jag gör idag. Bloggen är en del av mitt aktiva liv och gör att det blir ytterligare några snäpp roligare att ge sig ut på det där intervallpasset eller testa de där nya övningarna. Inte enbart för allt pepp jag får genom kommentarerna. Främst tack vare att bloggen har bidragit att jag lärt känna, fått kontakt och skapat mängder av nya kontakter. Alla med lika starkt träningsintresse som jag själv.

Så när jag tuggar på på sladdriga spår i plusgrader på måndag, någonstans mellan Sälen och Mora då kommer jag att hämta kraft och tänka på alla er som finns här i min bloggvärld: Linorna, Kicki, Malin, Beata, Alexandra, Andreas, Åsa, Linnéa, Mammasspring och många, många fler ...

Ni är fantastiska!