Har jag någonsin varit i närheten av träningsberoende så är det NU, nu när jag är höggravid och knappt tränar alls. Just nu känner jag mig helt besatt av träning och tänker på det konstant.
 |
| Så många färgglada duktiga löpare i skogen under påsk!! Lyllos er!!! |
Egentligen behöver jag inte säga något. Att gå från 10 timmars träning per vecka i snitt till 3 timmar lätt träning.... Ni fattar.
Jag blir helt TOKIG av att inte få träna och det ser helt UNDERBART ut att få springa i iskallt vårregn.
Kom ihåg det nu alla ni som tycker att det tar emot att ta ett pass. Ni som planerar in träning och så blir det inte av!
Kom igen när du absolut inte kan röra på dig! Då minsann kommer du att förstå hur priviligierad du är som kan springa i blötaste blött. 5 km, 10 km eller tänkt helt helt långpass. Jag skulle rent av nöja med mig 3 ynka k.
Okej! Nog om det! Men jag var bara tvungen att få ur mig lite, lite frustration.
Medan jag promenerar (för en kär och väldigt god sak) med min mage så rekar jag bra barnvagnsstråk i skogen med jämna hårda stigar. Jag fantiserar om hur jag går i skogen med bärsele, bebis och bestämda steg upp och ned i kupperad uppbyggande terräng åtminstone i augusti??? Eller???
Snälla söta, rara lilla bebis, det kan vi väl göra???
Haha! Förstår exakt hur du känner, fast dock inte pga gravid utan pga skadad. Har inte sprungit på en månad och jäklar så frustrerande det är. Men snart är vi tillbaka båda två! :D
SvaraRaderaFörstår precis vad du menar...!
SvaraRaderaDet är ungefär som när man är sjuk eller skadad och det ENDA man kan tänka på är den där löprundan i storm..... Why, liksom?! (Just för att man inte kan). Haha! :-D
Kram M