måndag 6 juli 2015

Första löppasset efter graviditet

När får man egentligen börja springa igen efter förlossningen? Jag har googlat för glatta livet men hittar inget rakt svar på frågan.


Simmar allra helst i folktomma sjöar.


Det hela är med andra ord väldigt individuellt. Frågar man en expert är de också väldigt försiktiga med svaret. Jag tror att det är ganska vanligt att nyförlösta som vill komma igång med någon form av träning får alltför många gånger rådet att ta det väldigt lugnt och har man otur känner man sig skrämd att våga prova någon from av träning.

Att vara otålig som jag och inte vänta tills efterkontrollen, det är väl lite onödigt. Lagom är ju alltid bäst men jag tror att väldigt mycket beror på hur mycket och på vilket sätt du tränade innan graviditeten. Har du stor träningsvana är det så klart större chans att kroppen inte protesterar när du väl börjar.

Att gå till gymmet och styrketräna lite lätt, det tror jag är helt i sin ordning om det inte gör ont. Smärta ska man inte ignorera.

För mig innebär att lyssna på kroppen att man genast slutar med det som gör ont eller ger upphov till obehag. Kanske provar man igen om någon vecka eller två. Dessutom får sömnläget och matintaget avgöra om det blir någon träning. Att träna efter en hel natts bebisvakande ger bara ytterligare stresspåslag på kroppen. Och när det gäller löpningen så kände jag att när jag slutade blöda, det fick vara avgörande för att testa några försiktiga steg. Jag har dessutom inga känningar alls i fogarna.

Förra veckan hann jag med följande aktiviteter:

2 barnvagnspromenader i skogen a 5 km = 50 min. När jag är ute och går i skogen så tänker jag på min hållning. Jag håller in magen och får då automatiskt med mig bäckenbottenmuskulaturen. I backarna aktiverar jag rumpan.

1 vardagsrum-fys-pass 15-20 min (klockade inte så noga) benböj, utfall, armhävningar, ryggresningar, och övningar för de djupa magmusklerna och den sneda magmuskelaturen.

1 löptestpass. 3 x 400 m med ståvila på Täby idrottsplats. Detta var nervöst. Men jag tog det lugnt försiktigt med fokus på löpsteget och hållningen. Kände att högra knät skorrade lite som de gjorde i slutet av graviditeten av tyngden men annars kändes allt bara fint.

1 kort simpass, open water. Här var den största frågan: kommer jag att få på mig våtdräkten? Jag är en storlek större i kroppen efter graviditet och magen har en bit kvar till sin forna form så min kära dräkt satt inte helt bekvämt. Men den gick på. Och simningen, den satt som en smäck och kändes förvånansvärt befriad från gamla ovanor och konstiga rörelsemönster. Men oj vad jobbigt det är att simma. Och vilken bra träning! Hela kroppen fick arbeta. Här blev det tydligt att det hänt något med vänstra sidan av kroppen, där min gamla knäskada sitter och där jag haft strul med benont ett bra tag: Jag var grymt mycket svagare. Jag har känt det på gymmet också. Så nu blir det fokus att få balans.

Lägg till bildtext

6 kommentarer:

  1. Om du vill ha en PT så kan jag tipsa om Marika Török på Team Snabbare, hon är barnmorska också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Kari! Kan kanske behövas så jag inte förhastar mig! :-)

      Radera
  2. Ja, det är nog väldigt individuellt. Men skönt att vara igång kan jag tänka mig. :-)
    Kram M

    SvaraRadera
  3. Hittade hit tack vare Beatatjata. Härlig blogg du har och så skönt att du känner att du redan kan träna så pass mycket!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Bettan och tack så mycket! Välkommen och vad roligt med en ny läsare och extra kul att du lämnar en kommentar. Ja, jag känner mig lyckligt lottad. Graviditet och förlossning har gått väldigt smidigt men jag litar inte på mig själv till 100 procent ... jag vill väldigt mycket. Nu ska jag spana in din blogg!

      Radera