Långpass i mörker

Min definition av en perfekt söndag: långfrukost, långmys i soffan och sedan långpass löpning. Vad mer behöver man prestera en mörk oktobersöndag?

Möjligen skriva två inlägg på bloggen under samma dag. Det händer inte så ofta. (Jag läste någonstans att Blondinbella gör 8 inlägg om dagen riktade mot 8 olika målgrupper, för att lyckas med att driva riktigt mycket trafik. Smart tänkt!)

Jag kan konstatera att jag har fått in rutinen ett långpass i veckan igen efter skador och sommarens tävlingar.

Jag startade lite omvänt med Lidingöloppets 3 mil och har sedan backat ned till 15 km. Förra helgen sprang jag terräng i Hellas friluftsområde i Nacka med min väninna Irmi. 15 km kuperat tar lång tid att avverka konstaterade vi. Men desto bättre, vi hann prata om både det ena och det andra.

I dag blev det pannlampslöp i sällskap med min älskling. Pannlampsskenet gör hela löpupplevelsen mer äventyrlig. En härlig känsla att springa genom tyst skog inbäddad i mörker och som i dag i mild, nästan lite för varm, temperatur. Handskarna var överflödiga och mössan hade kunnat få stanna hemma.

Tempot var lugnt och enbart behagligt. Sällskapet var gott och kroppen kändes glad. Jag hade kunnat fortsätta i det tempot hur länge som helst.

Klara träningen i vintermörkret

En timmes längre sömn nu på morgonen. Inte så dumt. Baksidan är tyvärr att nu börjar vintermörkret på allvar. Jag tillhör en av dem som kan ha det riktigt tufft med mörkret. Nu gäller det att kämpa och jag vet att träningen blir ännu viktigare.

 

Förra helgen blev det 15 km terräng, i dag siktar jag på 18 km.

7 knep som hjälper mig mot vintertrötthet

1. Träna ute. När det blir vinter är det naturligt att få en impuls att lägga ned utomhusträningen och kura inne i varma gymmet. Jag anser att det är ännu viktigare att tänka tvärtom. Under helgen gäller det att få till passen ute i dagsljuset och under veckorna så piggar även de blöta, kalla passen upp. Frisk luft är bästa energikicken.

2. Låt lunga långpass bli riktig lugna. Något som jag verkligen uppskattat med de senaste vintrarna och höstarna har varit långpassen. De blir kravlösa och lugna på riktigt, precis som de ska va. Flera timmar i mustiga syrerika skogar, lugnt tassande. Efteråt är kläder och skor blöta och leriga och kroppen tacksam och helt slut. Middagen smakar himmelskt och sängen blir sååå skön.

3. Investera i färska bär och grönsaker. Det är svindlande dyrt, 29 kr för en lite ask hallon, men den lyxen är jag och familjen värd. Jag fyller shoppingkorgen med bär, färska och frysta, tomater och massor av grönt.

4. Ljusboosta på lunchen. Redan tidigt på vintern börjar jag medvetet ta mig ut på lunchen och söker upp soliga platser. Det blir en fin rutin att gå ut och lapa sol en stund varje dag under vintern, i januari känns det ofta livsviktigt.

5. Se över arbetsplatsen. Om det är möjligt så gör jag allt för att ha en arbetsplats på mitt jobb vid ett fönster. Skillnaden att sitta när dagsljuset och inte är mördande. Jag har provat båda. Och när sol finns låter jag den strömma in, trots att den stör och jag knappt kan se skärmen jag jobbar på.

6. Njut av det lilla. När det är mörkt och deppigt gäller det att aktivera sina sinnen och njuta av livets små ting. Ett tänt ljus vid frukost, extra tid med bastu och lugn efter träning, middag med goda vänner, ett riktigt gott glas rött, en ny lyxig hudcreme till den torra vinterhyn.

7. Gör upp eld. Sedan mina barn blivit stora har jag tappat bort traditionen att bara gå ut och göra upp eld vid havet eller vid pulkabacken. Men jag älskar det! Det är en given succé och alla kinder blossar garanterat efter en dag ute med korvgrillning.

Tävlingarnas baksida

Sju långlopp den här säsongen och ett gäng långpass med övning i att ta energi. Resultat? Ett otäckt och starkt sockersug.

 

Ironman var värt allt socker i världen.

Jag blir mer och mer övertygad: Den enroma konsumtionen socker som sker under alla långlopp bland motionärer kommer att ge ett bakslag. Gel, liquid, power balls, bars, sportdryck, godis, bullar, cola ... Jag vill inte ens tänka på vad mycket sh-t jag har stoppat i mig under den här säsongen. Dessutom har jag TRÄNAT på att få i mig eländet.

Det första jag tänker när jag går i mål är: TANDBORSTE!!! Efter 4, 5, 12 eller 14 timmars konstant tuggande på något sött så känns det som att tänderna ska ramla ur munnen när som helst, jag kanske inbillar mig, men ibland känns det som att de värker. De är hur som helst alltid helt ludna. Jag lärde mig snabbt att plocka ned tandborsten i packningen bland ombyteskläderna.

Jag läste i Tandläkartidningen att forskare har upptäckt att långdistansare får sämre tandhälsa än andra. Och skälet de angav var inte gels, utan mindre mängd saliv, som tydligen är kopplat till fysiskt arbete. Det får mig att bli än mer övertygad att 14 timmars triathlon innebär 14 timmars frätande på emaljen. Och det kan det väl vara värt, en eller två gånger om året men kanske inte sju gånger ...

Förutom detta så har jag konstaterat jag jag efter sommaren drabbats av ett brutalt sockersug. Min tidigare naturligt rena kost (hyfsat ialla fall) är inte längre självklar. Jag hör mig själv föreslå pizza och  pasta till middag, jag går med stora bedjande hundögon till min kollega på jobbet som jag vet har ett aldrig sinande godisförråd i lådarna eller så slukar jag hela fruktkorgen på jobbet i ett desperat försök att inte ta en stor kopp choklad i stället för kaffe.

Jag trivs inte och muttrar surt att det beror på de där jädrans liquidsen som jag tvingat i mig. För att inte tala om alla mängder gelépowerballs jag tuggat och ibland svalt hela.

Jag slåss just nu med näbbar och klor mot sockersuget genom att äta noll socker och väldigt begränsat med bröd och dyligt.

I dag har min meny sett ut så här:

Frukost

Verum fil, osockrad müsli, hallon, valnötter

Mellanmål

Mörk frukt- och nötbbrödskiva med ost, skinka och tomatskivor.

Lunch

Kryddstark linsgryta, ett ägg, fetaost

Mellanmål

En skiva lingongrova med gräddost + grön smoothie på bland annat spenat, broccoli, avocado

Middag

Omelett, med tomat, spenat, lök och knaperstekt bacon

Jag har också ätit en banan och ett äpple.
Ganska ordentligt med mat. Jag har inte varit hungrig men jösses vad kroppen njöt av den där skivan lingongrova, som innehåller en smula socker, och hjärnan kändes plötsligt knivskarp. Läskigt att känslan blir så tydlig.

Tränat har jag också gjort: 50 min styrka på lunchen. Dryga 5 km snabb löpning (nåja) efter den där lingongrovan. Torsdag idag ... Fyra dagars strikt kost! Hurra!!!