torsdag 1 januari 2015

40 år och på topp!

Utveckling är ett stående inslag i mitt liv. Det kan växla mellan att vara yrkesmässigt, fysiskt och kanske rent av materiellt. Förändras mentalt, det strävar jag alltid efter. Det innebär att jag ständigt jobbar med mitt självförtroende, min självkänsla, målbilder och motivation. 2014 har varit ett bra år för just allt detta.

Jag summerar fantastiska året 2014 genom att intervjua mig själv. Here we go:

Gjorde du något under året som du aldrig har gjort förut? 
Massor. Det är min favoritsysselsättning. Allt ifrån att ta en löprunda på en helt okänd plats till att testa något oväntat och helt nytt. Swimrun får bli årets största nyhet i mitt liv. Det var dessutom en ordentlig utmaning. Jösses vad nervös jag var inför starten på Amfibiemannen i juli: Ett lopp som där hela poängen var att simma och möta vattendemonerna.

Innan Amfibiemannens start start på skärgårdsön Lidö. Team Nimbratt.

Genomdrev du en stor förändring under 2014?
Jag är expert på att vända upp och ned på mitt liv och flytta positionerna flera steg i taget. Jag är inte rädd för förändring utan välkomnar oväntade vändningar och en del risktagningar. I år har jag inte gjort något större ingrepp i mitt liv. Snarare sått frön för att ruska om rejält under 2015: Nytt barn (en supersladdis) och nytt hem i ny kommun.


Vilken händelse kommer du för alltid att minnas?
På det personliga planet så blir det självklart det ögonblick när jag och Roger gemensamt tittade på graviditetstetset och såg det positiva resultatet, ögonblicket senare så var allt för alltid förändrat. Ett nytt liv, en ny framtid.
Träningsmässigt och tävlingsmässigt så har jag en lång, lång lista. Jag kan inte bestämma om det är långpassen i mörker och snö och de tidiga morgonsimmen med belöningsbastu som toppar listan eller segern över att klara utmaningarna Amfibiemannen och Ironman? Trots allt, i djupet av mitt hjärta, så är det vägen dit, livsstilen som smakar allra bäst.

Mitt hjärta är fyllt av så många härliga vanliga träningspass.


Vad är du mest stolt över?
Min familj. Målgången i Amfibiemannen. Att jag klarade mentalt att fixa två punkor under Ironman och hitta tillbaka till tävlingsglädjen under löpningen. Att jag klarade Stockholm triathlons olympiska under 3 timmar. Att jag vågade hoppa från en klippa i somras när jag skulle simma ... Att min 19-åriga son vill krama sin mamma. Just i år så är det så mycket som jag är stolt över.

Träningskväll på Sjöhistoriska. Mina barn tar sig tid att kika på mammas passion.

Hur gick det med stressen?
Helt okej. Nivån är på en ofantligt mycket bättre nivå än tidigare i mitt liv. Jag vill inte ha stress. Stress är av ondo och jag har fått nog av den varan. Jag väljer bort stress.

Den här bilden säger allt om att vägra stress ...

Vilka länder har du besökt?
Den här frågan gillar jag. Jag är inte så berest så många andra av mina vänner. När de var ute med ryggsäck så var jag hemma i Sverige och blev mamma men i år har jag rest till: Sydafrika, Paris, Champagne, Spanien, Nordnorge (bäst av allt) och Filippinerna. Vilket reseår!!

Vad hade du velat göra mer av?
Träffa mina vänner. Det finns det aldrig riktigt gott om tid för. I dag är människor väldigt upptagna. det är tråkigt, men det är såklart värt väntan. Jag skulle också ha velat njuta av fler kulturella händelser, musik, konst, teater ... allt det har fått stryka på foten när jag tränat.

Vad hoppas du slippa under 2015?
Packa. Jag är så dåligt på att packa och jag trivs hemma. Det ska bli helt underbart att byta Rogers och mitt hem mot ett enda gemensamt i samma del av Stockholm.

Rangordna tre av årets bästa och minnesvärda lopp.
1. Ironman. Nummer ett måste ändå bli Ironman Kalmar. Det är en sådan livsomvälvande upplevelse, att den måste hamna i topp. Man går in i karusellen och kommer ut som något annat: Lyckligare, starkare, större, ödmjukare. Det är som att bli utvald och få livets hemlighet viskad i örat ... Det låter galet men det är bara så jag kan beskriva det. Så var det för mig!
2. Amfibiemannen. Att klara en utmaning under ett nära samarbete med en annan människa , och i det här fallet min livskamrat, det slår allt! Roger och jag tog flera kliv närmre varandra under den här dagen.
3. Vasaloppet. Så ikoniskt, så mycket svensk folksjäl. Den charmen hittar du inte någon annan stans.

Dagen innan start, Ironman Kalmar 2014. Ödmjuk är ordet.





10 kommentarer:

  1. Vilken härlig beskrivning av det gångna året Helena!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Emelie! Skulle vara spännande att läsa din. ;-)

      Radera
  2. Du är bara bäst Helena!

    SvaraRadera
  3. Har inte läst så mycket bloggar på några veckor så nu läsaer jag ikapp lite. Vilken energi- och glädjeboost det var att kika in här! Och grattis till lilla bönan i magen!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Marie!!! Vilken fantastiskt uppmuntrande kommentar och vi är så glada över bönan ... som går under arbetsnamnet Myran.

      Radera
  4. Klippan och hoppet minns jag mycket väl! En underbar dag!! ����

    SvaraRadera
  5. Gratulerer med at du skal ha barn igjen :) spennende! Og hvilket år du har hatt. Liker å lese om hva du har gjort. Synes du har så fin balanse i alt du foretar deg. Du er tøff! Masse lykke til videre :) Sees nok oftere på IG enn blogg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla Janne!! Detsamma till dig måste jag säga. Vi ses på IG eller på bloggen. Sköt om dig!

      Radera