torsdag 6 juni 2013

Stolt över tretaktsandning

Sommar på allvar och Nationaldag! Har njutit hela eftermiddagen och kvällen inne i Stockholm klädd i sommarklänning! Ljuvligt. Och dagen började med ett genombrott i Kvarndammen! Nu fixar jag tretaktsandning!

 

Fortfarande skeptisk mot det stora blå bakom, men med en hel del beslutsamhet.

På lördag är det dags för Tjejevättern så vila och endast lättare träning är det som gäller just nu. Perfekt att lägga en timme på att nöta vattenvana. Öppet vattenvana till och med.

Solen värmde. Sjön var så gott som stilla. Förutsättningarna var helt enkelt på min sida. I dag var vattnet lite kallare än i söndags. Starten gick inte lika bra som då men vis av erfarenhet så vet jag att alla tankar på att ge upp är bara att avfärda. Ladda om, fokusera och tänka positivt, då lossnar det. Och precis så gick det idag.

Ungefär när jag var redo att avsluta dagens plaskande och när tankarna om att "jag är en värdelös simmare" började dyka upp i huvudet bestämde jag mig för att ge det ett försök till. Jag vill fixa att ta mig förbi känslan av andnöd, slappna av, andas ut, få ner pulsen och fortsätta, utan att stanna.

Här ser ni en som klarar tretaktsandning!

Och plötsligt fick jag in ett skönt lugn, tillsammans med min beslutsamhet. När jag kände hur bra flytläge jag fick bara av att köra ner huvudet ännu lite mer i vattnet och spänna coren en smula så kändes det såååå rätt. När jag dessutom sträkte armen lite längre fram fick jag till rotationen bättre och vips ... jag tog ett andetag!

När det väl lossnade var det lika bra att köra. Trots att kylan från vattnet började kännas. Jag simmade, njöt, simmade, tittade runt i det mörka och bruna vattnet. Njöt lite till och kände mig så stolt! Sen klev jag upp, lite snurrig och skakande av köld och värmde mig i solen!


Jag klarade att simma och hålla pulsen nere och när jag testade att ta i mer med armarna så fick jag upp farten! Vilken underbar känsla. Nu vågar jag tro på att jag kommer klara att crawla hela distansen i Riddarfjärden under Stockholm Triathlon den 25 augusti! Det känns hur coolt som helst.

I can. Never quit!

Den är en trygghet att ha med Roger. Jag får bra ...

... tips, och så kan jag se hur det ska se ut med crawl på riktigt!

Dagen började med simmning och slutade med ...

skön musik under Västerbron på Lånngholmen – Blommor & Bin! Ljummen Stockholmskväll, bra musik, sköna människor och bara hur mysigt som helst. Livet handlar ju inte bara om träning! (Eller ...??)

 


På Söder firades nationaldagen med musikfestival.

Svårt att låta bli att dansa.

8 kommentarer:

  1. Det kan inte bli bättre. Så underbart att höra samt pepprande <3 hur lång är simningen på triathlonet du ska köra? Kram ifrån Anna overenskommelsen.blogg.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Anna! Jag ska köra olympisk distans så det blir 1500 m. Dessutom i Riddarfjärden i Stockholm som jag tycker känns lite läskigt i sig men än har jag gott om tid att öva, Ta det bara lungt där i vattnet Anna, slappna av. Det är nyckeln!

      Radera
  2. Bästa känslan när det lossnar, härligt och höra!! :)

    SvaraRadera
  3. Simning hade jag också verkligen velat vara bättre på. Dock finns inte den tiden och prioriteringen inte just nu känner jag..

    Stort lycka till imorgon! Kom ihåg att ha kul! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där med tid är alltid ett konststycke att klara! Det enda som är helt säkert imorgon är att jag kommer att ha kul! :-)

      Radera
  4. Ser ju alldles underbart ut och så härligt att det går bättre och bätte!

    SvaraRadera