Och vad håller jag på med?

Jag är här! Djupt inne i vardagsbubblan. Jag sover, stiger upp, fixar smink, på med kläder, rusar till tunnelbanan, jobbar, fokuserar, rusar hem, tränar, äter, kramar min familj, fixar, sover ... Ja ni vet ju precis hur det är.

Lugna trygga vardag. Livet rullar på. Inget särskilt händer. Sådana veckor är värdefulla för mig. Tankarna hinner sjunka till botten och landa. Jag hinner reflektera, blicka framåt, hämta kraft för att ta nya tag.

Jag har inte bloggat på hela den här veckan. Jag har prioriterat sömn och inte tummat på löftet till mig själv (och Roger som har mycket större sömnbehov än jag) att vara i säng senast 22.00. Till och med igår fredag kväll.

Men jag har tränat. En hel del faktiskt och jag har fortfarande känningar i magmusklerna efter måndagens tuffa utmaning i polisgymmet på Kronoberg tillsammans med min grymma gamla kompis Joanna. Hon hade förberett ett tufft cirkelpass åt mig för att visa hur riktigt tuffa tjejer tränar.

Kul och inspirerande med andra varianter på övningarna som man själv kört hundra gånger.
Roligaste och tuffaste omgången var corepasset där vi:

•  Cyklade järnet i plankposition med fötterna upphängda i en TRX medan kompisen gjorde 15 ryggresningar x 3 med kort, kort vila. (Phu!) Och sedan bytte vi ett par varv.

Förutom måndagens roliga kompisträning har jag simmat tre pass. Kört ett pass bodypump och två löppass, 5 km och i morse blev det 10 km genom ett stelfruset landskap.

Planen var att sova i morse om vi nu inte av en händelse vakande tidigt. Då stod distanspass löpning på schemat. Kl 07.00 fick jag en puss på axeln av min älskling. Ganska snart stod det klart att det skulle bli löpning före simmet och inte sovmorgon.

Försiktigt tassade jag upp över iskalla golv, bryggde kaffe, dukade en frukostbricka och överraskade med frukost på sängen.
Sedan drog vi på oss löparkläderna, rotade runt i garderoben efter underställ, mössor, vantar och gav oss ut i årets första riktigt frostnupna morgon.

Löven prasslade krispigt under fötterna. Kylan nöp i kinderna. Solen kämpade sig mellan trädstammarn som doftade varm bark av strålarnas värme.

Det var ett tungt pass. Men vackert. När milen var avverkad damp jag ner på en bänk och sög i mig den varma solen. Det kändes nästan som sommar när jag slöt ögonen.

30 minuter senare var vi i vattnet. Jag simmade kravlöst. Sökte vattenläget och känslan av styrka och tajming. Roger matade 1000 m i bra tempo.

Välkommen helgen!
I bland är det bara så härligt med vanliga dagar, rutin och ren och skär vardag.

Min vecka i bilder!

Tungt i dag men härligt i solen!

Här får man öva trängsel i vattnet och att ducka för bröstsimmares bensparkar.

Återhämtning med nya tidskrifter och nygräddade bullar.

I mörkret och regnet behöver man inte vara en fashionista.

Maskar på pumpen. Magen är fortfarande död efter måndagens polisfys.

Fredagsmys med ett berg grillat och ett glas rött.