tisdag 10 december 2013

Sim- och intervalltisdag

Nu står det inte bara träning på min agenda. Det ger en smula balans i livet.


Jag brukar försöka göra aktiva val i livet för att minska stressen så mycket som möjligt. Bara det är ett hårt slit. Men i bland är det nödvändigt att lägga i en högre växel för att få något uträttat.

I helgen bakade, handlade, städade, fixade jag och Roger hela lördagen för att hinna med adventsfika med 25 gäster på söndagen, ett distanspass löpning och julbord med släkten, allt på samma söndag ... phu!

Vi fick slita. Men det var det värt. Vi unnade oss att starta helgen med varsitt spinningpass, på varsitt gym. (Lite fånigt men vi har kort på olika gym .... Varför? Ja, det är en lång historia ...)
Jag körde ett lördags-kakspinn med Sanna, i skenet av levande ljus och Sanna hade som vanligt bakat en paleokaka.
Jag börjar komma in i det här med spinning. Det var mitt andra pass den veckan och jag är nöjd med känslan, hur jag jobbar upp pulsen. Jag känner mig stark men blir riktigt trött. Jag märker hur spinningen även påverkar min löpning på ett positivt sätt. Framförallt övar jag på att köra hårt och vara i den känslan utan att enbart tänka på att maska ... Det är bra!

Söndagen fick jag till 11 km distans. Roger fick några bonuskilometer och landade på 16 km, medan jag pep hem för att hinna sminka mig innan gästerna skulle dundra in. Som vanligt tog jag emot med ett brett leende, vått hår och blossande kinder ...

I går måndag körde jag styrka med fokus på marklyft på lunchen för att låta kvällen gå i kulturens tecken. Roger och jag njöt av en energifull cello och en tuff duo bestående av två duktiga sångerskor på Intiman i Stockholm. Visserligen var det en träningsfri kväll men sällskapet var väldigt triathletisk och faktiskt en av våra bästa långdistansare i Sverige.

I morse blev det ett kärt återseende med 50-metersbassängen. I dag kände jag tydligt att nu är det baske mig inte kroppen, teknik eller kunskap som begränsar hur långa serier jag får till. Det är huvudet och den där känslan att jag inte vill vara under vatten som begränsar. Nu får det vara nog. Jag såg till att ta ett steg i utvecklande riktning och tvingade mig att fortsätta en hel längd till när jag egentligen ville stanna ... Yes!!

Jag toppade denna seger med att köra intervall i löpning och en gnutta core. Jag är ju inte världsbäst på att springa fort men jag utmanar mig själv:

5 min lätt löpning
8x400 meter, 4:40 tempo
5 min nerjogg

Jag får kämpa. Inte så mycket med flåset, mer med löpstyrkan.
Nu har jag ätit en god middag och sitter med ett berg av julgodis framför mig efter söndagens glöggfest. Balans var det ju ... eller hur!
I morgon är det julfest på jobbet!

Lite socialt umgänge. Trevliga vänner på adventsfika.

Lite kultur måste man ha ...

Kul på jobbet. Träningen smyger sig in även här ...

4 kommentarer:

  1. Bra jobbat med balans i tillvaron. Viktigt för mig också. Men har lite dåligt samvete för att jag de två senaste åren inte har bjudit in till vår traditionella glöggparty 1.a advent. Skidkurs blev prioriterat i år och något annat kom upp i fjol. Men jag jobbar med balansen på alla sätt och vis...;-)

    SvaraRadera
  2. Här är det tvärtom. Lungorna dör långt efter benen just nu. Styrketräningen senaste månaderna har gjort gott från löpstyrkan, men varit kass för kondisen...

    Så om jag får lite flås av dig, får du lite styrka av mig? ;-))

    Kram M

    SvaraRadera
  3. Heja vad härligt allt det där lät! :D

    SvaraRadera